Vad hade de i krukorna?
Påsjorden var överflödigt. Novemberkaktusarna stortrivdes i jord från skog el trädgård.
Jag bad mina följare på facebooksidan Odlaren Lena Israelsson att fråga släktens gamla vad de fyllde krukorna med på 50-talet? Mina kära följare öste in odlarminnen. STORT tack för det! Här gör jag ett försöka att samla och sammanfatta alla svar.
Jag tror att de ger en god bild av hur de tänkte på 50-talet när de blandade jordar. För blanda egen jord gjorde nästan alla. Torvmullsjord fanns inte. Att det fungerade vet alla vi som var med då och skådade tanternas magnifika blomfönster.
Först jordlista sen minnen
Jag inleder med en sammanställning lista över allt man fyllde krukorna med. Sedan följer ett urval av minnen som jag bara måste få dela med mig av.
Mest användes jord från trädgården eller från skogen, där den eftertraktade svartjorden fanns. Slutligen har vi de passionerade krukväxtodlarna som jagade mullvadshögar eller stendöda myrstackar. De flesta jordar blandades med kompost eller lövmull.
Förvånansvärt många minnen handlar om att koka, ugnsbaka eller ånga jord för att bli kvitt skadliga kryp. Hade jag stora problem med sorgmyggor skulle jag kunna tänka mig att göra det med såjord, men definitivt inte med annan jord.
Här finns även råd som inte är lika användbara idag när natur och skog är hårt trängda. Så använd din egen klokskap innan du börjar gräva i skogen.
Lövmull från lövmullskomposten eller från lövskog ersatte dagens torvmullsjord.
FRÅN TRÄDGÅRD OCH ÅKER:
Jord från potatisåker eller annan åker, ofta blandad med gammal jord.
Markjord, t ex under en gräsmatta.
Jord från köksträdgården.
Jord från blomsterrabatter.
Kompost, ofta för både trädgårdsavfall och köksträdgård.
Gammal jord som gödslades med t ex ko-, höns- eller hästgödsel.
Lerjord med lite skit (stallgödsel) och sand.
Lerjord från åkern och torvmull.
Där ved höggs.
Gödselblandad jord från kohagar och där hönsen gick,
Jordhögar som mullvadarna kastat upp.
FRÅN SKOGEN
Under enbuskar, ju svartare mylla destoi bättre.
Under alar, som binder kväve. Blandades ofta med lövmull, trädgårdskompost eller trädgårdsjord.
boklövsmull (kolsvart) hämtad från boklövsskog eler kompost med boklöv.
Lövmullskompost av diverse löv .
Skogsförna under olika lövträd.
Under stenar i skogen fanns svartjord
Under övergivna myrstackar.
Under mossa på stora stenar fanns svartmylla.
Aska från vedspis.
Det var lätt att blanda bra jord när man hade skog eller trädgård att hämta råvaror från.
JORDIGA MINNEN FRÅN 50-TALET
FRÅN KOHAGEN
“Mamma tog gödselblandad jord från vår kohage. Den gamla slängdes dit så det var rundgång.” (Anna-Karin Andersson).
PAPPAS RECEPT
“Mina föräldrar drev handelsträdgård i Mälardalenfrån 1954 med bl a stor pelargonodling. Pappa tillverkade all jord själv av kompost, lerjord från åkern och torvmull som köpts in. Han hade eget recept på tillsatser av diverse mineraler. Efter blandning ångades jorden i en stor specialtillverkad container med inlopp av ånga från en ångpanna. Jag minns den ljuvliga doften avångad jord och att jag fick hjälpa itll att paketera den färdiga jorden i små trelierspåsar. Folk vallfärdade efter dennajord.” (Annika Isgard)
PELARGONERNA DOG
“Min mormor f 1912 berättade om hur hon som barn skulle hjälpa sin mor att plantera om pelargoner. Det skulle läggas en klutt hästgödsel i botten på varje kruka. Eftersom mormor ville vara duktig tog hon en rejäl klutt och pelargonerna dog. Sen minns jag som barn att jag var ute med farmor nån gång på 70-talet och hämtade svart, fin jord till blommorna i skogen. Jag tror det var i kanten av ett kärr med lövträd, Härjedalen.” “(Anna-Karin Olsson)
VOLVOSALLAT
På gamla dagar odlade farfar sallat under motorhuven i sin gamla Volvo.
Farmor och farfar hade en stor kompost och större grönsaksland än de odlade på. Där tror jag att de blandade jorden till farmors rumsväxter och till växthuset. De hade också en hög med krossade tegelpannor. Farfar tillförde gödsel från granngården, och guldvatten användes.
Farfar var praktiskt lagd. En gammal Volvo som borde tagits till dumpen blev stående intill växthuset. Han tömde ut allt under motorhuven och odlade sallat där när han blev gammal. Det var en bekväm arbetshöjd.” (Jessica Jonsson Hendberg)
GRANNENS TAX
“Mormor (född 1901) hade en granne vars tax älskade att gräva ut myrstackar. Botten på dem tog damerna hand om till odlingarna.“ (Monica Torstensson)
JORD PÅ EN BAKPLÅT
“Jag är 70+ och kommer ihåg att min mor blandade hönsgödsel i vanlig matjord. Sedan hällde hon jorden på en bakplåt och lät den vara i ugnen över natten på svag värme. Detta för att bli av med ohyra och annat som hon ville inte ha inomhus.“ (Maj-lena Komi)
DYNGA FRÅN DRETSTAN
“Min mormor kokade dynga från dretstan, som de sa i Värmland, och planterade sina pelargoner i den. “ (Monica Andersson)
BINDER KVÄVE
“Jord till pelargoner skulle vara näringsrik. Hönsgödsel och jord under alar användes därför. Alen är ett träd som binder mycket kväve kring rötterna.”(Carina Eriksson)
BOKLÖVSMULL
“Min 91-årige granne har berättat att boklövsmull - kolsvart - var det som människorna i byn hade i sina blomkrukor. Tång från havdet hade de i odlingarna.” (Jenny Ahlner)
KOKAD GÖDSEL
“Min mamma och de andra fruarna i byn kokade färsk kogödsel med vatten till en välling och hällde i krukorna. Då blev det inga flugor från gödseln och ingen lukt. Gödseln fick ligga som en tunn kaka ovanpå jorden. “ (Eva-Maria Andersson)
Pelargonerna var bortskämda. Fick bästa jord och bästa plats. `Sort `Blekingeflickan´´
BOKLÖVSMULL
“Min 91-årige granne har berättat att boklövsmull - kolsvart - var det som människorna i byn hade i sina blomkrukor. Tång från havet hade de i odlingarna.” (Jenny Ahlner)
KONSERVERAD GRÖT
“Man tog jord i rabatterna till krukor inne. Alla skrattade åt den löjliga idén att sälja jord i påse. Ungefär lika roligt som konserverad gröt.” (Christina Jönsson)
UNIVERSALJORD
“Min farmor och farfara ägde och drev handelsträdgård i Smedjebacken på 50- och 60-talen. Utöver trädgården så ägde de en tomt uppåt skogen. Den använde de till att gräva jord till handelsträdgården, en universaljord till allt. Dessvärre är tomten inte såld, så om nåt decennium lär jag äga 25 % av den. Jag har inte vetat vad jag ska ha den till. Men jag kanske ska öppna självplock för blomjord.” (Erik Fredholm)
KAFFESUMP
Hästskit på stadens gator blev gödsel till blomkrukorna.
“Mormor tog reda på hästskit från förbipasserande ekipage, om det var till krukväxter eller grönsaksland tänkte jag inte på att fråga mamma. Gödslingsknep till krukväxter som jag har snappat upp från äldre generationer här omkring är rådjurs-, fårspillning och kaffesump.“ (William Olsson)
KOKVATTEN
“Kom ihåg att mormor hällde kokvattnet från potatis och grönsaker i vattenkannan och vattnade med den sedan det kallnat. Hon hällde kaffesumpen på rabarber”. (Margareta Fahlman)
UNDER MOSSA
“Min mamma (född 1914) brukade ta jord till krukväxterna genom att lyfta på mossan som växte på stora stenar i skogen. Där under fanns fin svart jord som blommorna gillade. Man ska bara tänka på at lyfta mossan försiktigt så att den inte skadas, att inte ta all jord och att lägga tillbaka mossan så att den får fortsätta att växa.” (Mona Stenbacken Mårtensson)
CHOKLADBRUNA HÖGAR
“Haha, minns såväl att mamma, född 1930, blev storförtjust när mullvadarna lämnade chokladbruna, toppiga högar på gräsmattan! Äntligen finaste jorden till mina pelargoner, sa hon och samlade varsamt upp allt i en påse. Så kan man också bemöta fienden som gör livet svårt för gräsklppaaen. “ (Lena-Drameus-Åberg)
Mullvadshögarna i gräsmattan gjorde mamma lycklig.
OMPLANTERINGSJORD I PÅSE
“I Skånska trädgårdsföreningens tidskrift Täppan från 1934 finns en detaljerad artikel om omplantering av krukväxter, och där beskriver man en “omplanteringsjord” som fanns att få tag på hos trädgårdsmästare och i blomsteraffärer. Av detta drar jag slutsatsen att det säkert fanns jord att köpa om man behövde. Gissar att de såldes i mindre påsar och kanske i lösvikt. “(Ingrid Åkesson)
FISKEN I KRUKAN
“Min mamma var hemsamarit. Minns att jag fick följa med henne ibland. En tant Rut minns jag speciellt eftersom det låg strömmingshuvuden i pelargonkrukorna.” (Susanne Sandin)
ORKIDÉER ÅRET OM
Ett välgödslat spenatland gav fin krukjord.
“Som mormor (100 år) minns det från förr och från sin egen mor så tog de jord utifrån även till inomhusväxter. Gärna där spenaten växte, för där var det särskilt välgödslat innan sådden. Mormor brukade brukade ta kogödsel och hälla vatten på så att det löste sig, men silade sedan och använde lösningen till växter inomhus. Hon hade otroliga orkideer året om. Hur gör du? frågade jag. De får en skvätt kaffe varje måndag, svarade hon. “ (Maria Wijk)
Jorden där hönsen tillbringade dagarna var välgödslad och eftertraktad.
SÄCKKOMPOST
“Min far hade kolonilott där vi odlade. Till pelargoner använde han lerjord från lotten blandat med sand och lite skit (stallgödsel), Han hade blad och tunna grenar i svarta säckar till nästa år. Alla pelargoner och fuchsior växte fint.” (Susanne Viberg)
DÄR HÖNSEN GICK FRITT
“Mamma (född 1935) och mormor hämtade jord till krukorna under stora träd i trädgården där löven fick ligga kvar och multna ner. Men också där man sågade ved och där hönsen gick.” (Anna-Lena Haraldsson)
LÖVMULL TILL PELARGONERNA
“Till pelargonerna använde min mamma lövmull från vår lilla ekdunge. Det funkade utmärkt. Jag tror inte det fanns köpejord. Vi bodde på landet i norra Tyskland.” (Renate Albrecht)
Lövmull hade överraskande stor betydelse i hemträdgårdar och på bondgårdar. Var den för grov, som den här, sållades den.
EK OCH KASTANJ
“Vi hade en stor, öppen kompost dit alla löv från bland annat ekar och kastanjer kördes. Där grävde vi fram mull som sållades över skottkärran.” (Eva Kensing)
JAGA MULLVADSHÖGAR
“När vi var barn fick vi gå runt & jaga mullvadshögar. Den jorden skyfflade vi ner i hinkar. Den blandades med komposterad hönsgödsel för alla krukväxter. Krukväxterna skulle varje år planteras om i ny jord skärtorsdagen inför nya säsongen. Det blev meterhöga pelargoner”. (Marianne Käfer)
