Nu fixar jag egen näring
Att tillverka egen näringslösning blev min nödlösning till de förgiftade flaskorna med KRAV-godkänd näring. Men kanske är det ingen nödlösning utan den ultimata lösningen?
Jag har köpt min sista flaska med flytande ekologisk näring. Utsätter mig inte för risken att än en gång få plantor förstörda av ogräsmedel som klopyralid eller aminopyralid. Först den dag KRAV-märket betyder att preparatet är ekologiskt alltigenom är jag beredd att ändra på det beslutet.
I stället satsar jag på egenproduktion. Jag tillverkar en fermenterad lösning bestående av nässlor, vallört, melass och inte en mix nyttiga mikroorganismer. Det fina är att lösningen både ger näring och berikar jorden med nyttiga bakterier och svampar. De senare stimulerar växterna och minskar deras behov av näring. Jag har använt den här näringen för kort tid för att kunna dra slutsatser. Jag påstår/lovar därför jag ingenting. Men noterar samtidigt att tomaterna mår fint. Receptet är ett resultat av samtal med @katjafnatt och biologen Jan Röed. Jag räknar med att kunna göra en näringsanalys av nästa batch.
Effektiva bakterier
En viktig ingrediens för fermenteringen är EM Microferm, som består av aktiverade EM-bakterier i flytande form. I mixen finns mjölksyrebakterier, jästsvampar och de obegripligt effektiva fotosyntesbakterierna, som vi har så mycket kvar att lära om. De jobbar fint både med och utan syre, och de är suveräna på att omvandla avfall till näring, fixera näring i luften och binda kol till jorden.
Microferm säljs i en tvåliters bag-in-box av bokashi.se och har lång hållbarhet. Jag började med att använda 5 dl till en tiolitershink, men tyckte det blev lite väl dyrt. En tvåliters dunk Microferm kostar dessvärre drygt 200 kr. Nu inser jag att det var en överdosering. Det går bra med 3 dl per 10 liter vatten och lika mycket melass. Zetas handelsträdgård www.zetas.se/produkt/tillbehor-2/jord-och-godsel-tillbehor-2/zetas-naturliga-jordmikrober säljer en liknande bakteriemix som används på exakt samma sätt. Den kallas Mikrober kort och gott och säljs på literflaska.
Melass är tillverkat av rörsocker. Men tänk om melass är lika kontaminerad som vinass, dvs den produkt som finns i handelns flytande preparat! Svaret är att ingen vet. Men hittills har jag inte lyckats hitta några rapporter om att melass från rörsocker skadat växtlighet. Det finns även melass tillverkad av sockerbetor. Men med tanke på att betor besprutas med klopyralid, som skadar efterkommande grödor, undviker jag den.
Alla blad duger
Du kan fylla hinken med vilka blad som helst, även gräsklipp. Men nässlor och vallört är kända för att vara näringsrika (se tabell nedan) och de är lätta att fermentera. Nässlor är något mer kväverika än vallört, som i sin tur innehåller mer kalium. I England är vallört favorit, i synnerhet till tomater, chili, gurka och andra växter som ger frukt. Jag gör en kompromiss, kombinerar nässlor och vallört. Men du kan göra andra blandningar. Apropå egennäring – självklart tillhör guldvatten (en del urin, nio delar vatten) den kategorin. Jag gödslar blommorna med den.
Recept på min fermenterade näring
Du behöver:
· En 10 liters hink med lock.
· 3 dl EM Microferm från www.bokashi.se eller Zetas Mikrober från www.zetas.se .
· 3 dl rörsockermelass, som bl a säljs av www.bokashi.se
· Vallört och brännässlor, tillräckligt mycket för att fylla hinken.
Vatten.
Gör så här:
1. Fyll hinken med växter (inte grova stjälkar och rötter)
2. Häll 3 dl EM Microferm eller Zetas Mikrober i hinken.
3. Blanda också i 3 dl melass.
4. Fyll på vatten så hinken blir full. Skaka/blanda om så att melass och Microferm blandar sig med växterna. Lägg en tyngd på växterna så att de hamnar under vattenytan
5. Ställ hinken på en varm plats, helst 25-30 grader, absolut inte under 20 grader. Temperaturen är mycket viktig för resultatet. Lufta materialet ett par gånger genom att lätta på locket så att eventuella gaser släpps ut.
6. Fermenteringen tar 7-14 dagar. Håller du den högre temperaturen är det klart på en vecka, men är det runt 20 grader tar det dubbelt så lång tid.
7. Sila av växtmassan, som du kan gräva ner i jorden eller blanda ner i en kompost. De bidrar med nyttiga mikroorganismer.
8. Fyll lösningen i dunkar eller flaskor som förvaras mörkt och svalt, det vill säga under 20 grader men frostfritt.
9. Gödselvattna 1-2 gånger i veckan. Men späd alltid lösningen med 20 delar vatten.
Jag skulle kunna fermentera bara brännässlor, men eftersom jag använder lösningen till chili och tomater passar det bra att blanda med vallörtsblad, som inte är lika kväverika som nässlor men i gengäld rika på kalium, som grönsaksfrukter vill ha.
Nässlor och vallört
Du kan fylla hinken med vilka blad som helst. Men nässlor och vallört är kända för att vara näringsrika (se tabell nedan) och de är lätta att fermentera. Nässlor är något mer kväverika än vallört, som i sin tur innehåller mer kalium. I England är vallört favorit, i synnerhet till tomater, chili, gurka och andra växter som ger frukt och gynnas av höga kvävenivåer. Jag gör en kompromiss, kombinerar nässlor och vallört. Men du kan göra andra blandningar.
Apropå flytande egennäring – självklart tillhör guldvatten (en del urin, nio delar vatten) den kategorin. Jag gödslar blommorna med den.
Nässlor och vallört är fermenterade och avsilade. Kvar i hinken finns en lösning som doftar friskt och syrligt och är bärnstensbrun.
Näringsinnehåll i torkade blad av nässlor, maskros och vallört. Räknat i % av torrvikt. Källa: Agriculture and Agri-food Research Center, Kanada, 1996.
