Ren jord (inga mätbara halter pyralider) och med bara lite torv - på Wiggeby gård har de lyckats.

Jordtillverkarna Teri Lee och Håkan Eriksson på Wiggeby gård har ett gemensamt mål med sina medarbetare, att skapa kretslopp i allt arbete på gården, men också att producera ren jord med mycket lite torv.

I höstas deltog jag i ett seminarium vid SLU Ultuna i Uppsala som handlade om ogräsgiftet pyralider. Slutsatsen var att det i dagsläget inte går att stoppa pyralider i jord och gödsel. Eller som en representant för ett av de stora jord-producenterna sa: “Fritidsodlarna måste nog  lära sig att leva med pyraliderna”. De hade fel.

Bevis finns på Wiggeby gård i Ekerö kommun. Företaget drivs av fyra energiska lantbrukare, paret Teri Lee och Håkan Eriksson samt Jonas Andersson och Jonas Östlund. 2012 började de framställa jord som ett komplement till jordbruket. Nu säljer de över 15 000 ton per år.

Jag for till Wiggeby gård

Ett rykte hade nått mig om att gänget lyckats med två saker som de stora i branschen gått bet på. Dels att bli av med pyralidrester i den stallgödsel som man tar emot på gårdenl Dels att framställa jord med avsevärt mindre torv.  Det måste jag få se med egna ögon, tänkte jag, och for till Wiggeby gård, tre mil utanför Stockholm. ry

Här tornar spetsiga berg av avfall upp sig mot blå himmel. Håkan berättar att de tar emot organiskt avfall, som schaktmassor (s k råjord), trädgårdsavfall, stallgödsel, skogsavfall, stubbar mm. Kraven på dem som lämnar in avfall är tuffa. De måste garantera att avfallet är rent. Ofta krävs också att de provtar lasset. Schaktmassorna, som i branschen kallas råjord, ska uppfylla Naturvårdsverkets riktvärden för gifter och olämpliga metaller på känslig mark (KM).

Trädgårdsavfall in, jord ut

. När trädgårdsavfallet blivit till kompostmull är den ovärderlig vid framställningen av jord.

På Wiggeby sorteras avfallet, krossas, finfördelas och sållas. Trädgårdsavfallet läggs på hög och vänds med jämna mellanrum. När det brutits ner till trädgårdskompost blandas den med råjord, sand och komposterad stallgödsel till planteringsjord. Trädgårdskomposten är bas även i anläggningsjorden. Gårdens affärsidé är att företag som tippar avfall här ska kunna få med sig färdig jord som returlass. 

De blandar också jord efter kundens önskemål, till exempel för takodling eller ängsmark. En specialblandning är den som ibland kallas skelettjord och som används i Stockholms stads planteringar. Den består av makadam, biokol och kompost.

20 procent torv mot ca 95 procent

Det unika med Wiggebys planteringsjord är att den bara innehåller 20 procent torv, mot ca 95 procent i fritidsodlarnas köpesäckar. Att torv är nödvändigt beror på att pH-värdet i råjorden och i vissa partier sand från regionen är något för högt. Torven sänker det.

Till vänster företagets planteringsjord, till höger anläggningsjorden. 

Deras planteringsjord känns fetare och är tyngre. Om den duger att odla i? undrar jag. Dum fråga, eftersom jag alldeles nyss sett familjen Erikssons välskötta trädgård med en samling av udda träd och ett stort orangeri. Teri Lee är hortonom och odlar även grönsaker. I trädgården använder hon sedan länge bara egen planteringsjord.

-Kunder som testat vår planteringsjord en gång brukar komma tillbaka år efter år, säger hon.

Jordmakeri

Jag har ofta funderat på hur dagens storskaliga jordmakeri går till, om det fortfarande är ett hantverk. Nu står jag inför en professionell jordmakare, dvs Håkan, och får svar på min fråga:

-Att blanda jord är en konst utöver det vanliga, säger han. Det handlar om att använda ögonen, att se hur jorden faller från skopan, på vilket sätt och hur snabbt. Men också att känna med sina händer. Två av tio har talangen, tre av dem kan lära sig inom rimlig tid.

Detektivarbete och provtagningar

Sedan var det ogräsgiftet pyralider. För ett par år sedan klagade kunder på att Wiggebys planteringsjord, gödslad med stallgödselkompost, orsakat pyralidskador på växterna. Då beslutade företaget att provta sin komposterade stallgödsel, som vid den tiden var en mix av gödsel från ett 90-tal ridskolor och hästgårdar. Analyserna bekräftade att det fanns rester av pyralider i proven, men måttliga halter (ca 35 ug). Nästa steg var att identifiera varifrån pyralidresterna kom.

Misstanken var att stallarnas foder bidragit till förgiftningen. Wiggeby lät därför analysera grovfoder, dels från gårdens eget hösilage, dels från hö från andra lantbrukare men också olika sorters fodertillskott. I några av dem var pyralidhalterna förhöjda.

Det som  stack ut i sammanhanget var fodertillskott som kallas müsli. De innehåller ofta melass eller andra restprodukter från sockerbetsodling, där bekämpning med pyralidpreparat är vanligt.  Den nya kunskapen spred de givetvis till stallen. 

Glädjeeskedet

Ett efterlängtat besked from laboratoriet i Holland - Inga mätbara resthalter av pyralid. 

Trots fynden var deras bedömning att en så liten mängd fodertillskott inte skulle kunna förgifta en så stor mängd stallgödselkompost.

Provtagning på enskilda stall var nästa steg. En misstanke om att det bland dem fanns en eller ett par storspridare kristallerades. Provtagningarna fokuserades därför på gödsel, grovfoder och fodertillsatser från de största stallarna. Mycket riktigt. Här fanns två storspridare, vars gödsel innehöll upp till dryga 500 ug.

Nu när storspridarna var ur bilden var det dags att kolla om den systematiska provtagningen haft effekt. Med ett stolt leende visar Teri Lee mig protokollet från labbet i Holland (se foto ). Inga mätbara rester i Wiggebys komposterade stallgödsel!  Det var sannerligen ett glädjebesked. Att det i protokollet står att de innehåller 0,5 ug beror på att laboratorierna inte kan mäta lägre nivåer. Samtidigt är 0,5 ug så lite att det inte kunna ge skador. På Wiggeby gård räknar man med en ”evig uppföljning”. Den innebär att de även framöver låter analysera varje ny batch stallgödselkompost.  Först efter ett negativt svar får gödseln användas vid jordtillverkning.

-Provtagningarna har kostat oss otroligt mycket pengart, men de var nödvändiga, slår Teri Lee Eriksson fast.

Själv undrar jag fortfarande varför LRF, SLU, Jordbruksverket eller jordföretagen  som jobbar mot fritidsodlarna, inte ville göra jobbet. Eller varför inte Corteva, det multinationella företag som tillverkar och marknadsför preparaten.

Var får man tag på planteringsjorden?

• Wiggeby säljer främst till trädgårdsanläggare, kommuner och fastighetsägare, däremot inte till trädgårdshandeln.

• Men fritidsodlare kan åka till anläggningen på Färingsö eller Byringe med en släpkärra som fylls där. En kärra med ca 750 liter planteringsjord kostar 500-600 kr. Kolla aktuella öppettider på hemsidan https://www.wjab.se/

• Det går också bra att beställa större mängder för leverans med lastbil inom Stockholmsområdet samt i Strängnäs med omnejd. https://www.wjab.se/