Broccolin vann över klumproten

Jag brukar inte lovprisa hybridsorter. Men nu gör jag det. Det handlar om sorter som är resistenta mot den fruktade men dessvärre vanliga växtsjukdomen klumprotssjuka. I somras testade jag en resistent broccoli, ´Monclano F1´, en av flera resistenta kålsorter som dykt upp under senare år.  Det gick kanonbra, inga angrepp, och plantorna blev både stora och fina (se foto ovan) .

Jag har även testat en klumprotsresistent sort av pak choi  (sellerikål) som heter ´Bopak F1´. Inte heller den visade tecken på smitta, något som yttrar sig i att roten får ett svulstliknande utseende. Att sorten inte har den vackra vasformen får jag leva med.

En av 30 salladskålsplantor smittades. Den vars rötter ringats in med rött är smittad. Men den ett hyfsat huvud ändå.

Övriga resistenta sorter som finns har jag ännu inte testat. Men enligt expertisen fungerar de bra, men man får räkna med att ett par procent angrips. När Orten Odlars storodlare Zita odlade resistent salladskål fick en av 30 plantor angrepp (bild till vänster). Men även den smittade plantan hann producera ett acceptabelt huvud. Ingen vet hur länge resistensen för de här sorterna håller i sig, erfarenheten säger att den ibland avtar efter ett antal år. Men i dagsläget fungerar det alltså. Även yrkesodlare använder dem.

Känn igen smittan!

Vid smitta blir roten missbildad, ofta ser den ut som en klump.

Det är lätt att se om plantorna är smittade. Det visar sig oftast i juli när solen gassar. Då vissnar plantan eftersom roten nu börjat bli deformerad. När du sedan tar upp plantan har roten förvandlats till en svulstliknande klump. Räkna med att det tar uppåt 20 år innan smittan försvinner. Odlar du kål i bädden eller låter korsblommiga ogräs, som exempelvis åkersenap och penningört växa där får du räkna med att smittan stannar kvar ännu längre. Observera att klumprotssjukan kan angripa alla växter som tillhör släktet Brassica, förutom traditionell kål och asiatisk bladkål även rucola, rovor, kålrot, raps mm. Tack och lov angrips svartkål och grönkål mycket lite och sällan.

Inga medel eller metoder biter

Ja, jag vet - överallt på nätet kan du läsa tips om hur du knäcker klumprotssjukan, t ex att tagetes eller bokashi biter på denna svampliknande organism (protist). Det finns så gott som aldrig någon forskning som styrker dessa tips Det enda vi vet är att vi i dagsläget inte har vare sig medel eller metoder att bekämpa sjukdomen, dvs döda svampsporerna, och att även en extremt välmående jord kan smittas.

Smittan sprider sig år från år, både i Sverige och i andra europeiska länder. Kalkning brukar rekommenderas, eftersom organismen gillar lågt pH. Men de flesta jordar har redan ett tillräckligt högt pH-värde. Att då kalka är bara en nackdel, det stökar till det med näringsupptaget. Men är du säker på att jorden har lågt pH är det klokt att kalka.

Tyvärr minskar inte smittan i jorden bara för att du har resistenta sorter. Det är därför klokt att minska på odlingen av kål så att det går fyra, gärna sex år, innan du odlar kål på samma ställe.

Var finns frön?

Dessvärre är det inte så lätt att få tag på frön i Sverige. Jag tror inte fritidsodlarnas fröfirmor riktigt förstått vilket jättelikt problem det är i koloniträdgårdar och på kolonilotter, där smittan sprids från lott till lott med kompost, redskap och till och med med jord från kolonisternas skosulor.

Nedan har jag gjort en sammanställning av utbudet. Jag inkluderar också den engelska firma som har störst utbud i England, det vill säga Nickys Nursery (NN). Tack och lov är det fortfarande okey att handla via nätet, trots Brexit. Alla sorter utom kålrotssorterna är hybrider. Det betyder att vi inte kan bli självförsörjande på frön. Definitivt en nackdel.

Nedan ser du vilka sorter som säljs och av vilka fröfirmor:

Frökungen www.frokungen.se (FK)

Klostra www.klostra.se (KL)

Nickys Nursery www.nickys-nursery.co.uk (NN)

Runåbergsfröer www.runabergsfroer.se (RF)

Semenco  www.semenco.se (SE)

Thompson & Morgan www.thompson-morgan.com (TM)