07/04/2017 Jordigt och färgrikt på trädgårdsmässan 2017
Visst var det korv, vaxdukar och strunt i överflöd vid trädgårdsmässan. Men vem bryr sig när man träffar så många passionerade odlarsjälar och gamla kolleger Eller hittar saknade frön och fyndar mormorsperenner. Här följer en rapport från min första dag på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar.
VACKRAST? Absolut Hvilans trädgård i temperamentsfulla gula och röda färger. Till det kornblå odlingstunnor och byggnationer. Visst låter lite gapigt, men inte alls. Det var mjukt och vilsamt tack vare en suverän växtkomposition.
En av eleverna slängde fram ett papper och bad mig rösta på Hvilans Utbildning som Bästa monter. Jag röstade alltså på montern, utan att en enda ätbar grej växte där. Gissa vilken som blev Bästa monter. Just det, Hvilans Utbildning. Vilket privilegium att få vara elev vid http://www.hvilanutbildning.se
JORDIGAST? Det var Koloniträdgårdsförbundets monter. Om jag besökt den först hade jag nog röstat på den. Inte för färgernas skull utan för att montern var pedagogisk och handlade om något så viktigt och fascinerande som jord. Jordfrågan behandlades från alla aspekter och du kunde med dina händer känna på och lukta de olika jordarterna. Kul också med TV-skärmen som visar hur mikrober och maskar jobbar och sliter i jorden.
Bakom en klunga fokuserade damer med var sin påse i handen stod Niklas från Rölunda gård http://www.rolunda.se Besökarna får ta med sig jord från egen trädgård, som han analyserar, dels pH-värde, dels näringstillståndet. Ingen detaljerad analys, men ett grovt mått på näringstillståndet. Efter det rekommenderade åtgärder, mest mer mullämnen. Med sig fick odlaren ett protokoll. Gissa om det var kö till Niklas.
KNÄPPAST? Påståendet att ett högt pH-värde i jorden kan sänkas med cocacola. Någon som har erfarenhet av den galenskapen? Rådet kommer ursprungligen från en expert.
BÄSTA MANICKEN? Absolut Paul Teepens. Han är småbrukare och inte minst ekologisk odlarprofet. Nu har han och en kompis tillverkat ett redskap i järn efter holländsk förebild. Det används för att bryta upp tung jord i stället för att gräva den och störa mikrolivet. Du sticker ner gaffeln i jorden och lättar på kokorna från underlaget i stället för att vända på dem. Ett miljövänligt och ryggvänligt alternativ till grävning. Men knappast för en pallkrage.
DAGENS POTATISKÖ? Som vanligt var kön till sättpotatisen lång, dvs till Larsviken http://www.larsviken.se Men det gör inget, för vi potatisodlare har mycket att snacka om, typ “vilken brukar du odla”. Hetast var nog den tidiga sorten ‘Casablanca’, som gett hög avkastning hos mig. Den var dessutom “årets potatis” enligt Larsviken.
Jag valde en ny tidig sort, ‘Andrea’, eftersom favoriten ‘Orla’ var slut. Enligt Larsviken är ‘Andrea’ en potatis med gourmetsmak som gillas av restauranger. Kunde inte heller motstå ‘Violett’, som har blåsvart kött. Ja, jag vet att det är en sen sort och det ökar risken för att den angrips av potatisbladmögel som sedan smittar tomaterna. Men den får växa på gården, där finns knappast bladmögel. Framför mig ser jag redan en tallrik med kokta, kluvna violetta potatisar fyllda med färgrika grönsaker.
GLAD I DAG: Andrea Pettersson från Så Syrian blev glad över att Runåbergs frö lovade att skänka mängder av frön. Hon höll också ett föredrag om bristen på mat och bristen på frön i Syrien och i flyktingläger. Jag träffade henne precis när hon gick ner från scenen och fick se en publik som var starkt berörd av hennes bilder och berättelse. ttps://www.facebook.com/SaSyrien/
EFTERLÄNGTAD BOK? Författaren och trädgårdshistorikern Lena Nygårds bok ‘Rällsjö-Brita är mitt namn´ hann bli klar till mässan. Boken är ett dokument om en bildad och växtkunnig kvinna i den lilla dalabyn Rällsjöbo. Hon blev 105 år , skrev dagbok större delen av sitt liv, om sin vardag i ett småbruk med självhushåll, men också om växterna i hennes märkvärdiga trädgården. Boken bygger delvis på Britas detaljerade anteckningar. Författaren har kartlagt både Britas liv och gårdens historia, samt alla växter. Trädgården var en genbank över allmogens gamla trädgårdsväxter, varav många nu räddats och lever vidare.
Jag träffade själv Rällsjö-Brita när hon var 100 år och precis hade flyttat till serviceboende i Bjursås. Hon kunde fortfarande namnen på alla växter på gården, på svenska, latin och bjursåsmål. https://www.slu.se/ew-nyheter/2017/4/bokslapp-rallsjo-brita-ar-mitt-namn/
ÅRETS BLOMQVISTARE: Varje år besöker jag den finska plantskolan Blomqvists monter för att hitta något nytt i frukt- och bärväg. I år blev det en dvärgmandel, det är en vacker liten buske med ätliga men oansenliga pyttemandlar. http://www.blomqvistintaimisto.com
NYA KULTURVÄXTER? Varje år kommer gamla mormorsväxter ut i handeln. Det är tack vare POM:s (Programmet för odlad mångfald) insamlingar från gamla trädgårdar. De har börjat säljas under varunamnet “Grönt kulturarv”.
Eftersom jag tröttnat på bortskämda perenner har jag bestämt mig att satsa på ett tufft, självständigt gäng. Och vad är då bättre än att plantera perenner som överlevt kanske 100 år utan knappt någon skötsel.
Alltså köpte jag ‘Kvinnsgröten’, namnet på en mörkrosa såpnejlika. Visste inte ens att de kunde vara annat än blekrosa. Hittade också en bedårande brittsommaraster, den vackraste av alla astrar. Flera gamla höstastrar, humlesorter för öltillverkning, perenna kronärtskockan ‘Herrgårds’, rotäkta bondrosor finns också på hyllorna i Grönt kulturarvs monter . http://perenner.se/tradgardsinpiration/gront-kulturarv/
STÖRSTA ÖVERRASKNINGEN? Vem står i Cecilia Wingårds luktärtsmonter om inte blomsterkonstnären Gunnar Kaj. Jag var inte dummare än att jag bad honom komponera ett gäng sorter till en pyramid i min trädgård. Han valde färger som jag skulle betrakta som omöjliga ihop. Vitt, violett tillammans med den rödvitblommande sorten sorten ‘America’. Återkommer med resultatet. http://ceciliawingard.se/
KÄRT ÅTERSEENDE: Runåbergs Fröer är tillbaka på mässan, och den stridbare fröhandlaren Johnny Andreasson berättade att han nu utökar arealerna för provodling, eftersom intresset för köksväxtodling bara växer och växer. Jag passade på att bunkra upp med frön till bland annat vinterportlak, storbladig kryddkrasse ‘Wrinkled Crinkled Cress’ och den höga, gröna skärbönan ‘Eva’ som ger hög avkastning.
MISSADE: Mycket, bland annat att köpa min älsklingsmangold ‘Lucullus’ och att köpa roliga ympkvistar. Hann inte heller kolla in den nya Natur & Trädgård, en trädgårdstidning som nyligen bytt ägare. Eller snacka chili med chiliodlarna. Jag får nog åka tillbaka på söndag.