Möt en kinesisk mästarodlare!

Van Sinh är en av mina mentorer och inspiratörer. På lotten odlar han mest värmekrävande kinesiska grönsaker i odlingstunnlar.

Det här är ett annorlunda kolonireportage. Dels för att jag och kolonisten Van Sinh Vi inte kan prata med varandra, han förlorade språket i samband med en stroke 2007. Dels för att han är en outstanding odlare men med ifrågasatt odlingsteknik.

Artikeln skrevs egentligen på uppdrag av tidningen Koloniträdgården, godkändes och gillades av chefredaktören. Men sedan hände något som jag aldrig drabbats av tidigare, artikeln stoppades. Någon eller några i ledningen ansåg inte att en styrelse i en koloniföreningen “får hängas ut”. Jag tycker tvärtom att berättelsen om Van Sinh är värd att berättas. Så här kommer den.

Jag har regelbundet besökt Van Sin Vis odlingslott i Stockholm under många år.  Trots språksvårigheterna har vi hittat ett sätt att kommunicera. Jag fotar och frågar. Han svarar genom att ruska på huvudet eller nicka. Ibland jobbar han bara på och låter mig följa honom hack i häl när han beskär pumpor, gurkor och bönor.  Va? Ska de verkligen beskäras?  undrar du kanske. Jojomän, ska du ha perfekta grönsaker är det ett måste. Så mycket lärde jag mig vid dagens besök (se tipsen).

Van Sinh Vi låter aldrig flaskkurbits (kinesisk grönsakstyp) eller andra typer av squash och pumpa ligga direkt på marken. Dessutom beskär han bladverket så att solen når de vackra frukterna.

Lotten gav Van Sinh livet tillbaka

När Van Sinh, som i dag är 74 år, drabbades av stroke bestämde han sig för att satsa på kolonilotten, som ligger i förorten Gubbängen. Det skulle bli hans rehabilitering. Men också ett sätt att finna mening i tillvaron när han inte längre kunde prata med sina vänner.

I Kina var Van Sinh lärare och visste inget om odling. Ändå satte han ribban högt efter sin stroke, bestämde sig för att målet skulle vara att odla lika fina asiatiska grönsaker som Kinabutikernas.  Först måste han lära sig odlingens grunder. Sedan hitta en teknik som ger hemlandets värmekrävande växter rätt klimat. Det tog tio år.

Kinesiska störbönor har köttigare baljor. De får gärna växa och bli så här knöliga.

Grönsaker som är vackrare än kinabutikernas

Nu är han fullfjädrad och skördar grönsaker som är långt vackrare än butikernas, men giftfria och ekologiskt odlade. Han lärde sig genom att experimentera på lotten men också genom att läsa kinesiska handböcker.

Idag ses vi på lotten igen. Dottern Samantha Vi är med för att hjälpa oss med språket. Som vanligt är allt i perfekt ordning på lotten och målning av snickerier är på gång:

Och här har vi odlingstunnlarna, som är stommen i hans odling och som styrelsen vill riva.

Det sjuder av växtkraft i tunnlarna

Hans lott (100 kvm) liknar ingen annan i hans förening.  Här finns ingen sittplats, inte ens en stol. Vila är det sista Van Sinh behöver. Han ilar fram mellan tunnlarna på 30 cm breda gångar täckta med betongplattor.

-Pappa köper ingenting, han hittar och får, berättar dottern Samantha Vi.

Plasten är monterad så att han lätt kan rulla upp den. Att få vara med och se hela härligheten är en upplevelse. Under de 15 år jag följt hans odling har det alltid bullrat av växtkraft där. I tunnlarna växer det dels asiatiska pumpor av olika slag, dels bladväxter, som amarant, sallatsipomea, malabarspenat, vattenkrasse, sallatskranskrage, salladskål och den fleråriga bladväxten minari (Oenanthe javanica), som är perenn är och växer som besatt.

Bara ärter, bönor och den perenna kinesiska gräslöken växer i det fria denna septemberdag.  Ja, gurkorna också, fast de skyddas av fiberväv i starten.

Amarant av bladtyp är en allroundgröndsak i familjen, den röda färgen är sprängfylld med röda, nyttiga antioxidanter. Lika goda i soppa som i wok eller dumplings. Skördas hela hela sommaren till och med september.

Inga andra transportmedel än Van Sinhs cykel

Van Sinhs hämtar pyralidfri stallgödsel ett par kilometer från lotten. 20 gånger cyklade han och hämtade gödsel i våras, en säck på pakethållaren varje gång. Gödseln komposterar han tillsammans med trädgårdsavfall. Fast en del av trädgårdsavfallet gräver han ner i vida gropar (se tips).

-Inget växtavfall får lämna pappas lott, förklarar Samantha, som liksom hennes systrar med familjer har fri tillgång till grönsakerna. 

Vardag som helgdag cyklar Van Sinh till lotten på morgonen och öppnar alla tunnlar, rensar ogräs, om han hittar några, och vattnar sallatsipomeans blad. Under juli-augusti sår han nya grödor, mest snabbväxande asiatiska kålblad. Favorit är pak choi, men det ska vara småväxta sorter. Ibland sår han direkt, men lika ofta förkultiverar han dem hemma.

En ny omgång salladskål på gång .i tunneln..

Han avslutar med att vattna, skörda och rulla ner plasten, som hindrar vattnet från att dunsta.  Är det riktigt hett får det vara öppet i kortändan.  

Det är nu tre timmar sedan Van Vi kom hit, och det är dags att cykla hem till hustrun Thi Tuyet Dam, som gladeligen tar emot alla grönsaker och förvandlar dem till läckra dumplings, soppor, wokrätter.

Malabarspenat är värmekrävande men i odlingstunnel levererar den till 100 procent. Van Sinh håller dem korta i stället för att låta dem slingra uppför växtstöd. Hela sommaren ger de saftiga blad med mild spenatsmak, en tid när vanlig spenat inte funkar.

Styrelsen kräver att tunnlarna ska rivas

Van Sinhs tunnlar är kontroversiella i föreningen. I flera år har han fått klagomål från styrelsen med krav på att de ska bort, vilket oroar honom oerhört mycket, enligt dottern Samantha. Enligt styrelsens ordförande, Britta Gussander, är anledningen följande:   

- Plasttunnlar hör inte hemma på en odlingslott. De strider mot reglerna och ska rivas!

Hur går det med odlingen då? undrar jag. Svaret kommer från dottern Samantha:

- Då kan pappa inte odla sina kinesiska grönsaker. Det innebär slutet på odlingen, och han hänvisas till en isolerad tillvaro i lägenheten, svarar hon.

Vad lotten betyder för honom kan han själv inte sätta ord på, men han lyfter armarna till ett brett famntag och ler varmt när jag frågar.

(I slutet av denna blogg följer en intervju med dåvarande trafikborgarråd i Stockholm, Daniel Hellden (mp) med anledning av de regler som gäller för kolonister som arrenderar av Stockholms stad, vilket den här föreningen gör)

Van Sinh pollinerar alltid sina asiatiska pumpor. Han tar bort kronbladen på hanblomman, duttar sedan den på honblommans pistiller. Under honblomman finns som alltid ett knubbigt fruktämne. .

Van Sinhs odlingsknep

SÅ I OMGÅNGAR men glöm inte att också gödsla vid sådd/plantering av gröda nummer två. Vid sådd direkt på jorden sprider Van Sinh ut gödseln på ytan och myllar ner den. Om han sätter plantor lägger han en näve komposterad gödsel i planteringsgropen.

FÖRODLA gärna sellerikål (pakchoi), salladskål, sallat m fl blad under våren. Klimatet är opålitligt då, och man vet inte heller när vattnet sätts på i föreningen. När vädret stabiliseras och du har vatten i kranen planterar du ut under väv eller plast.

POLLINERA pumpor av olika slag. Det ger mer frukt. Plocka bort kronbladen på hanblomman (den som saknar fruktämne under). Överför sedan pollen från hanblomman genom att med lätt hand gnugga hanblommans ståndare mot honblommans pistiller (se foto ovan).  

GRÄV NER AVFALLET Van Sinh gör 40 cm vida gropar, 20-30 cm djupa för växtavfall. Hacka avfallet och fyll på med jord. Till våren är allt nedbrutet. 

SALLATSIPOMEA (vattenspenat) är favorit i det asiatiska köket och wokas oftast.  Även stjälken är jättegod att woka. Den är lättodlad och ger massor. Men du måste förkultivera och erbjuda skydd i form av plast eller fiberväv. Plantera ut när sommarvärmen anlänt. Den behöver inte växa i vatten, men jorden bör ständigt vara fuktig. Vattna gärna bladen på morgonen, då torkar inte topparna. Börja skörda när plantan är 20-30 cm hög, skörda sedan i omgångar. Van Sinh odlar vattenkrasse på samma sätt.

SELLERIKÅL (pak choi) Trivs bäst på hösten hos oss. Men välj alltid de låga sorterna. De kan sås tätt och de är godast och hinner inte bli uppätna av sniglar m fl.

SOL PÅ GRÖNSAKERNA. Det växer bra och frukterna smakar bättre om de får ljus. Om t ex gurkor, squash och pumpor skuggas av blad, klipp bort bladen som skuggar frukten. Van Sinh kapar dessutom 30 procent av pumpornas/squashens sidoskott. Är växtkraften stark kan du knipsa ännu fler.  Om grönskan bland störbönorna är kompakt gör du på samma sätt. Släpp in solen till bönans baljor.

INGA PUMPOR PÅ MARKEN De ska behöva kravla i mörkret nere på jorden. De blir smutsiga, angripna av sniglar och får inte sol. Van Sinh lägger ut grova träreglar på bädden, ovanpå dem armeringsjärn, plastnät eller andra nät. Plantorna lägger sig då på nätet och inte på jorden.

INTE HELLER GURKOR ska ligga på marken.  Förse dem med något att klättra på så ger de mer. Enklast är att använda kompostgaller, som bilden nedan visar.   

BLADVÄXTER SKÖRDAS alltid skördas strax innan de börjar blomma. Går de i blom blir strukturen ”åldrad”, dvs mindre god.

DOPPA GRÖNSAKERNA I KALLT VATTEN när du kommer hem. Då blir de spänstiga och rena. Innan de läggs i plastpåse i kylen ska de rinna av. De får absolut inte vara blöta när de läggs i påsen. De ruttnar de.

Även gurkplantor kan bli alldeles för frodiga, vilket går ut över fruktsättningen. Van Sinh är genast där med saxren och öppnar upp. Kompostgallren håller gurkorna på plats.

Borgarrådet kommenterar

Daniel Helldén (mp) var trafikborgarråd i Stockholm med ansvar för parker och koloniträdgårdar när artikeln skrevs.

Hör odlngstunnlar hemma på en kolonilott 2022? frågar jag trafikborgarrådet i Stockholm, Daniel Helldén (MP), med ansvar för stadens parker och kolonitäppor. Han vill inte svara på frågan, men säger:

 -Det finns inget i våra regler som förbjuder tunnlar.

De senaste två decennierna har Sverige upplevt en odlingsboom utan motstycke. Landets nya kolonister, i synnerhet på odlingslotterna, vill odla grönsaker till familjen. Men i Stockholms ordningsföreskrifter från 1985 nämns inte ordet odling. Däremot står det att  lotten ska ge ett ”vårdat intryck” och vara ”tilltalande i miljön” men också att syftet är ”rekreation och värdefull fritidsverksamhet”. Vad det innebär i praktiken framgår inte.

Utifrån hänvisning till de reglerna hotas nu Van Sinhs med uppsägning om han inte river alla tunnlar. Hans odlingstunnlar är inte de enda i vårt land. De förekommer ofta där vietnamesiska och kinesiska kolonister odlar.

Daniel Helldén förklarar att stadens ordningsföreskrifter är ett ramverk och att föreningarna alltid har rätt att addera egna regler.  

Men i det här fallet har inte föreningen (Gubbängens fritidsträdgårdar) adderat några egna regler utan hänvisar till stadens regler. De luddiga reglerna kan tolkas på många sätt. Hur prydlig är egentligen en artrik fjärilsträdgård med oklippt gräs? Eller en produktiv grönsaksodling, där högar av gödselsäckar travas eller där värmekrävande växter täcks av plast? Är det inte dags att Stockholms stad slår fast att odling också är syftet med odlingslotter? Inte bara prydlighet?

 -Jag har inte fått några signaler om att våra regler ifrågasätts.  Men om det finns behov av att uppdatera dem kan jag ge trafikkontorets tjänstepersoner att utreda det.

Kommer du att göra det?

— Jag kommer att ge dem uppdraget att först utreda om det finns behov av att uppdatera reglerna. Om det finns det får de uppdraget att utreda hur en uppdatering skulle kunna se ut.

Vad betyder koloniföreningarna för dig?

-Kolonierna är fantastiska inslag i staden. De ger inspiration, upplevelser, biologisk mångfald med en fantastisk variation av växtlighet.