27/09/2016 2016 års vinnarsorter

Nu ska det handla om grönsaksfrön. Varje år testar jag nya sorter. I år har  jag inte bara jagat smak utan också tidighet och köldtålighet. För att hitta sådana har jag varit tvungen att även jaga bland fröfirmor i USA, Kanada och Kina.

Jag är jätteglad över att jag fick kontakt med en hjälpsam herre vid en nordkinesisk   fröfirma. Han plockade ihop en kollektion av köldtåliga och tidiga sorter, paketerade dem snyggt i en ihoptejpad frökatalog. Och ser man på, tullen hade kafferast och fröna nådde fram till mig.  Jag är en konservativ odlare, hittar jag en sort släpper jag inte taget om den.

Synd att det är så knepigt att få tag på alla frön. Men det finns en tanke med att också berätta om bra sorter från icke-EU-länder. Det är barockt att EU förbjuder försäljning av dem. Orsaken är att de inte är registrerade på EU:s sortlistor och antagligen inte kan bli det heller. Naturligtvis missar vi några av de bästa, de som skapats i klimat som är jämförbart med vårt. Det vill jag visa.  Just nu fröodlar jag för fulla muggar för att kunna erbjuda frön till Sesams medlemmar foreningensesam.se Jag kommer också att ha frön vid Peppar & Pumpas fröbyte i Stockholm i jvinter. Återkommer när datum är spikat.

Fick egen butternut i sommar.

Winter Squash,’Canada Crookneck’

Vintersquash/pumpor av typen butternut tillhör arten Cucurbita moschata och är tyvärr inte skapade för vårt klimat. Bara en riktigt fin sommar fungerar det. Därför ville jag testa den gamla sorten ‘Canada Crookneck’ som i en nordamerikansk frökatalog från 1834 beskrivs den som extra tidig och köldtålig, men också produktiv och hållbar.

I bästa fall ska den kunna sparas i rumstemperatur upp till ett år. Om det stämmer vågar jag inte uttala mig om , eftersom det bara är oktober nu. Däremot håller jag med om att den är tidig. Därför var det lätt som en plätt att odla butternut i år. De flaskformade frukterna väger uppåt två kilo. Köttet är laxrosa, fint och sött.

Slow Food-rörelsen har för resten gett sorten den fina utmärkelse Ark of Taste för den utsökta smaken fondazioneslowfood.com   Frökälla: adaptiveseeds.com

En av de bästa till ugnsbakning.

Squash ‘Delicata Zeppelin’

Det här är en märklig squash, egentligen en sommarsquash av arten Cucurbita pepo. Men jag undrar om botanikerna inte tänkt fel här. Till skillnad från de vanliga har den ett rankande växtsätt och utvecklas också betydligt mer långsamt. Men är sommaren varm ger den ändå massor. Det som framför allt skiljer den från sina artfränder är att den håller så länge i rumstemperatur, definitivt till efter årsskiftet.

Sorten lär ha funnits sedan 1894 under det här namnet. Redan då var det smaken som framhävdes. Den är nämligen så in i helsike delikat och satans god att ugnsbaka. Älskar!!! Mina frukter är 15-20 centimeter långa. Frökälla:  runabergsfroer.se

Snabbaste vintersquashen.

Pumpa/vintersquash ‘Dongyan röd’

Det finns många röda vintersquash, det vill säga pumpasorter av arten Cucurbita moschata. Alla  är extremt lagringsdugliga. Vi kan förvara dem i rumstemperatur en bra bit in på våren. De har fruktkött som det sprakar om, lysande orangefärgat och sprängfyllt med karoten och andra antioxidanter. Älskar att ugnsbaka klyftorna och vräka på örtkryddor.

Den här sorten har jag fått från norra Kina. Jag fick fröpåsen med informationen att den är extra tidig. Och visst är den tidig.  I mitten av juli hade jag röda frukter, en månad senare var stjälken intorkad och skalet stenhårt – ett tecken på att det är dags att skörda. Men sen ska de ju eftermogna inomhus för att smaken ska bli komplett. Frukterna väger bara dryga kilo och har en diameter på 12-15 cm. Inga bjässar alltså.

Tyvärr finns inte frön i Europa. Så gott som allt som heter kinesiskt i frösammanhang är förbjudet, enligt EU-reglerna. Frökälla: Liaoning Dongya, Kina. dongyachina.com

Aubergin ‘Ophelia F1’ ger rikt.

Aubergin ‘Ophelia F1’

Mycket, mycket nöjd med den här lilla rackar’n. Frukterna är små, i storlek mellan plommon och citron, och de är i perfekt skick. Jag har testat ett tiotal auberginsorter, och den här är definitivt bäst för fritidsodlaren, vare sig du odlar på friland, i växthus, tunnel eller i kruka på altan och balkong.

Jag vet, vi har haft en kanonsommar. Men jag odlade den tillsammans med en annan favorit, Pinstripe F1, och Ophelia vann. Synd bara att vi snackar hybrider. Betyder att fröpåsen är groteskt dyr och att du inte kan producera egna frön. Det finns ingen bitterhet och smaken och frukterna har bra hållbarhet. Hela hösten har vi käkat olika varianter av lasagne men med aubergineskivor (skivade och ursaltade) i stället för lasagneplattor.  Frökälla: impecta.se , nelsongarden.se

Banantomat till pastan.

Pastatomat ‘Midas’

Den apelsinfärgade tomaten ‘Midas’ har varit ungarnas favorit i sommar, de kallar den banantomat och har inte kunnat hålla fingrarna borta från den. Jag har inte räknat på avkastningen, men klase efter klase har avlöst varandra. Och det är inte färdigt än.

‘Midas’, som är högväxande (ca 150 cm hög), har allt vi kan begära av en pastatomat: Stor avkastning, köttiga, fasta och välsmakande frukter, 9-10 cm långa. Dessutom växer den bra även vid något lägre temperaturer, till exempel nu när andra tomater gett upp. Den ger en vackert gyllene tomatsås. Jag har odlat den mot en solig vägg ute på gården, men också i odlingstunnel. Båda funkar.

Jag har beställt frön från den estniska fröfirman Seemnemailm, som finns på nätet och brukar leverera snabbt och säkert. Om de inte har sorten i katalogen kan du  mejla och fråga. De har betydligt större sortimentet än det som finns i nätkatalogen seemnemaailm.ee

‘Meili de nuhai’ är jättesöt.

Busktomat ‘Meili de nuhai’

På svenska betyder namnet söt flicka. Riktigt bra namn, eftersom det är en pyttetomat som är jättesöt och dessutom aromatisk. Och sötma är inte precis det som utmärker busktomater.

Busken, som är något ranglig, ger mängder av mumsiga munsbitar 15-20 gram. och skörden pågår juli-oktober. Så den söta flickan kommer även i fortsättningen att bli säsongens första och mest efterlängtade tomat. Jag odlade den både på friland och i tunnel. Bäst blir den i soligt läge på friland.

Vi torkade överskottet i varmluftsugn och lade in i olivolja, lika goda som vilka soltorkade tomater som helst. Enligt fröfirman har sorten bra motståndskraft mot sjukdomar. Något jag inte kan bekräfta eftersom den här sommaren var den friskaste på åratal.  Frökälla: kinesiska Liaoning Dongya, dongyachina.com

Biffen på balkongen 2016.

Bifftomat Dongyan rosa

Jag har aldrig varit mycket för bifftomater, men blev ändå rätt förtjust i den här. För det första gav den en enorm skörd på balkongen, trodde väl aldrig att en balkongplanta kunde frambringa så många och så fina biffar. Den var perfekt på på mackan, bra smak och fast i hullet.  Helst vill den nog växa i växthus/odlingstunnel. Nu är läget på min balkong nästan lika bra, vindskyddat och soligt. Till skillnad från andra kinesiska sorter jag fått är den inte tidig.

Egentligen odlade jag den för att den uppgavs ha bra motståndskraft mot potatisbladmögel. Nu drabbades jag inte av det gisslet i år, så jag vet inte hur mycket motståndskraft den här. Men jag gör ett nytt försök nästa år. Det är den definitivt värd av andra anledningar. Frökälla: Liaoning Dongya, Kina, dongyachina.com

‘Rosella’ ska bums in i munnen.

 Körsbärstomat ‘Rosella’

En högväxande körsbärstomat med mörkröda, nästan bruna frukter kom att bli sommarens smakhit. Den har en överväldigande fin arom, nästan kryddig och med smak av bär. Säljs ibland under namnet gourmettomat. Och varför inte, den duger till vilken gourmet som helst.

Liksom många körsbärstomater spricker den lätt.  Det gäller därför att hänga på och skörda allt eftersom.Verkar hyggligt köldtålig, men bör helst växa i odlingstunnel/växthus. På friland bara i extremt soliga lägen.  Frökälla: fron-och-sant.se

En ny typ av grönkål har fötts, jag kallar den björnmossa.

Grönkål ‘Bear Necessities’

Sicken lustig skapelse, en lyckad korsning mellan bladsarepta (sibirisk grönkål) och mizunakål. Superkrusig och silvergrå, ibland med toner av purpur. Det fina är att bladverket är så strimlat/krusigt att

det nästan är färdighackat till soppa och sallad. Bladen har en mild kålsmak och kan användas i alla stadier. Jag odlade den förra året också, men sådde då först i juli. Till min förvåning övervintrade den i odlingstunneln och jag fick en liten vårskörd.

Nu har jag levt med den en hel säsong och känner mig ganska säker på att den här kommer att famnas av svenska odlare och definitivt av mig. Växtföräldlare är legendaren Tim Peters i Oregon. Frökälla: adaptiveseeds.com

Min nya favorit i höst/vinter-bäddarna.

Grönkål ‘Western Front kale’

I USA dyker det upp allt fler förädlingar av de sibiriska, slätbladiga grönkålssorterna som i Sverige numera kallas bladsarepta. Den här har skapats av den legendariske växtföräldraren Tim Peters i Oregon. Syftet var att få fram en slätbladig grönkål som var härdigare än alla andra typer och sorter av grönkål, en som kan skördas även vintertid.

Det sägs att den tål mer köld än grönkål. Kan det vara möjligt – grönkål överlever ju -18?  Men det fina är att den växer aktivt även på senhösten och kanske in på vintern till skillnad från andra härdiga grönkålstyper.  Nu, i början av oktober, är bladen lika mjälla som vore de vårsådda. Jag sådde mina i augusti. Jösses, vad snabbt de växer och de ser ut som om de tänker fortsätta att göra det.

På senhösten odlar jag bara köldtåliga växter i ett par bäddar. Den här kommer att bli en klassiker där. Frökälla: adaptiveseeds.com

Senaste nytt på kålfronten – ‘Rainbow’.

Svartkål ‘Lacinato Rainbow’

Den italienska svartkålen är äntligen etablerad i våra grönsaksland och grönsaksdiskar. Då kanske vi är mogna för en sprillans ny typ, ‘Lacinato Rainbow’? Det är en sort skapad av lantbrukaren och växtförädlaren Frank Morton i Oregon. Han korsade svartkål med rödbladig, krusig grönkål, och här ser vi det pampiga resultatet, en bjässe i underbara färger; silvergrått, blyerts, lavendel, burgunderrerrött. Det har varit en njutning att följa färgernas utveckling,  ingen planta är den andra lik i färgsättning.

Smaken då? Nja, jag vågar faktiskt inte säga om den är sämre eller bättre än svartkål, eftersom den ännu inte frostnupits. Får återkomma med det betyget. Själv kommer jag hur som haver att ha några plantor även nästa år. Jag vill ha något vackert att titta på 2017. Sedan har vi ett annat plus, ‘Rainbow’  är mer köldtålig än svartkål, som fryser vid åtta minus. Jag skickade efter frön från USA, men det skulle inte förvåna om de finns till våren i Sverige. Frökälla: wildgardenseed.com

Mild, snabb nordkinesisk chili.

Chilipeppar ‘Dongyan DY 840’

Extra tidig sort , enligt den kinesiska fröfirman. Det stämmer mycket bra, men jag vet inte om jag ens vill kalla den chili, hettan är nämligen minimal. Skrapar du bort fröna finns ingen kvar, med fröna kvar hamnar du nånstans på 100-200 på scovilleskalan.  Oavsett hettan så är det ju underbart med en tidig chili/paprika som trivs på friland och även där ger massor av skörd. Sorten tillhör arten Capsicum annuum.

Jag har odlat den i odlingstunnel och på friland men också i krukor på gården. Allt funkar, och alla varianter har gett bra med frukter. Jag använder färska frukterna färska i sallad eller i matlagning. Det är svårt att hitta chili och paprika som gillar friland. Nu har jag hittat en, så  ‘Dongyan DY 840’ får hänga med till 2017.

Frökälla: det nordkinesiska fröföretaget  dongyachina.com

Vackraste och bästa chilin på balkongen.

Chilipeppar ‘Buena Mulata’

Jag försöker alltid låta bli att falla för grönsaksfärger. Men här gjorde jag det. Och den här gången var det rätt.  Sorten ger massor, massor av frukter i vansinnigt snygga färger, från rosa och violett till orange, brunt och lackrött.  Även bladverket med sina mörka vener är dekorativt. Frukterna är upp till 8-9 cm långa, medelheta och har fin, fyllig arom. Blommig, säger fansen. Plantorna blir kraftiga och frukterna 9 cm långa.  Jag odlar mina i tioliterskrukor på gården.

Det sägs att den kände afroamerikanska folksångaren Horace Pippin donerade sorten till en frösamling 1944. Men ‘Buena Mulata’ odlades antagligen i Sydamerika redan på 1500-talet. Bland annat när man marinerade getkött. Idag är används de till all form av karibisk mat. Men det allra bästa du kan göra är salsa morada, en het salsa med smak av choklad.  Sorten tillhör arten Capsicum annuum. Frökälla: jalapeno.nu eller rareseeds.com

Massor med smak, nästan ingen hetta.

Chilipeppar ‘Trinidad Perfume’

Här har vi 1916 års läckerbit en, sort som rymmer chilins alla komplexa och fruktiga smaker men som knappt har någon hetta alls, dvs runt 250 scoville. Jag stötte på den i England för några år sedan. Då lovprisades den något oerhört för just smaken av trädgårdsgurun Mark Diacono. Han kallade den ‘Apricot’, men nu har jag förstått att det är samma som ‘Trinidad Perfume’, vilket betyder att det är lättare att få tag på frön. Sen är den ju vacker, eller hur?

Du kan använde frukterna färska i sallat eller varför inte fyllda med färskost. Men också i grytor, soppor, chilisås, ja vad du vill.  Den tillhör samma art som Habanero, dvs Capsicum chinensis, och är rätt sen. Men sår du i tid, januari förslagsvis, hinner en planta ge ofattbart stora mängder. Jag odlar den i en 14 liter stor trälåda på mot en solig vägg på gården. Frökälla: haggkvist.se eller jalapeno.nu

Snabbaste Habaneron.

Chilipeppar ‘Habanero Lemon’

Åh, vad jag är förtjust i den här.  Inte fullt så het som Habanero brukar vara, kanske 30 000-60 000 scoville, men något tidigare och med en frisk, fruktig smak. Därav namnet ‘Habanero lemon’. Ibland kallas den också ‘Habanero hot lemon’.

Jag har odlat den i kruka utomhus och på balkongen. Den har ett kompakt, buskigt växtsätt och ger enorma mängder. Lyfter man på grenarna är det knökfullt med gula frukter, 2-3 cm långa. Växtsättet gör den särskilt lämplig för krukodling. Men observera, precis som vid all chiliodling i kruka lönar det sig att satsa stort. En 20-literskruka ger minst dubbelt så mycket som en tioliters. Jag kan tänka mig att den liksom andra som tillhör Capsicum chinensis är lätt att övervintra. En planta ställer jag därför  i det soligaste trapphusfönstret i vinter. Frökälla: impecta.se

Vackert gammelrosa, men ingen vinnare.

‘Hopi Pink Flour – värsta floppen!

Jag testade också sorter som jag dissat, de tänker jag inte snacka om. Den här floppen var snöpligast, en underbart gammelrosa majskolv som hoipiindianerna odlat sedan generationer tillbaka. Problemet är bara att den inte är användbar.  Ja, till majsmjöl funkar den förstås, men det var inte majsmjöl jag var ute efter utan majs att lägga på grillen. Frökälla: rareseeds.com