26/10/2016 Brrr, vi bakar en jättelimpa
verkar ju det här inte riktigt klok, odlingslimpa i november. Men det är precis vad vi håller på med i dessa dagar. Och det är svinkallt. Men eftersom vår odlingssäsong inte slutar förrän i november, december så gör vi inte limpan förrän i november. Dessutom får jag först nu lövsäckarna från firman som räfsar på gården. Även om det är kallt så kommer inte marken knappast att frysa än. Så vi kör tema limpa.
När vi fick vår odlingslott för 15 år sedan och jag stack spaden i jorden blev jag tokig. Det här var inte jord, det var keramiklera, typ den man köper i färghandeln. Nåja, jag hämtade mig från chocken. Och så var det så turligt att jag precis skrivit boken ‘Jordens Täppor’, besökt ryska trädgårdar och kämpat mig genom en rysk odlingsbok (utan att kunna ryska) och därför lärt mig att baka en odlingslimpa. Sedan dess har det bakats vartenda år. Min man Stefan bakar, jag samlar växtavfall, och tack vare vare limporna har leran förvandlats till en jord som jag dyrkar.
Om detta har jag skrivit och föreläst hur många gånger som helst så jag borde knipa käft om odlingslimpor. Men vi har utvecklat metoden så det här får bli en uppdatering. Och det är som sagt inte för sent (men kallt) så länge marken inte är frusen. Annars funkar det till våren också. Vår första limpa tillverkades i början av maj. Ett tredje alternativ är att starta i höst med att lägga bottenskiktet, det som består av grova grejer. Då hinner det brytas ner lite.
När det gäller placering krävs ett soligt läge och att limpan placeras i nord-sydlig riktning. Bredd 120-130 cm, längd valfri. Jag rekommenderar en kant, t ex av stockar eller bräder. Kanten hindrar limpan från att rasa ihop och det bästa är att du kan odla nästan ända ut i kanten, som du ser på bilden ovan.
Nu börjar vi baket!
1. Starta med att gräva ur halva bädden 1-2 dm. Lägg den uppgrävda jorden på bäddens andra halva. Den kommer vi att behöva snart. Det betyder att limpans botten hamnar under markytan. Fördelarna är tre: Limpan blir inte så hög, vilket minskar risken för att jord rasar ner på gångarna. Dessutom får avfallet snabbt kontakt med mikroorganismerna i jorden och bryts ner snabbare. Slutligen blir lagret med matjord djupare.
2. Principen för bygget är: Avfallet läggs i skikt, från grovt i botten till fint högst upp. Mellan lagren några spadtag jord uppgrävda jorden) som skakas ner med grep. Bottenlagret består av av grovt material, som buskkvistar, hallonris, grova stjälkar, allt nedklippt till 20-30 cm. Andra lagret består av halvgrovt material, som grästorvor (vända upp och ner), nedklippta perenner, rotklumpar, halm, löv … Om du hackar det med spade bryts det ner extra snabbt. Tredje lagret består av fint avfall, som ogräsrens, äpplen, grönsaksrester och gräsklipp. Fjärde lagret består av stallgödsel och/eller halvförmultnad kompost. Ovanpå ska limpan sedan ha minst 10 cm jord. Den brukar vi lägga på till våren.
Gräv nu den andra halvan på samma sätt och lägg jorden på en bädd intill . Varva avfall på samma sätt.En bra höjd när du byggt färdigt är 80-100 cm direkt .
Om du vill ha en permanent limpa för fleråriga växter lägger du stockar och grenar på botten. De ska ligga i mitten och längs med bäddens riktning. De bildar limpans kärna och bidrar till att hålla fukten och ger en stabil limpa. Vi odlar bara ettåriga växter och byter plats för limpan varje år, och då funkar inte träkärnan.
3. Vintertäck nu limpan med löv, hö eller halm. Det gör vi framför allt för att inte näringen ska lakas ur. Är limpan väldigt fluffig skadar det inte att du hoppar upp och stampar på den. Strö också lite jord över löven så att de inte blåser bort. Du kan även täcka limpan med en presenning.
4. Tidig vårsådd på limpan. Är jordskiktet tunnare än 10-12 cm fyller du på med jord innan du sår. Välj snabbväxande, köldtåliga gröna växter, som spenat, rucola, sallat, rädisor, koriander. Täck med fiberväv. Glöm inte att gallra.Det är först om du gör det som du får bautaspenat.
5. Dags för nästa gröda. När bladväxterna skördats brukar nedbrytningen vara i full gång och det är dags att sätta ut plantor av värmekrävande växter. Högst upp på “gräddhyllan” har jag alltid gurka (vänstra bilden), busktomat (högra bilden), squash eller pumpa. Chili/paprika planterar jag i svarta plastkrukor utan botten (se fotot). Funkar hyfsat vissa år . Gurka och tomat behöver växtstöd. Jag kör med träreglar och snöre. Glöm inte vattna. Heta dagar torkar limpan lätt ut.
6. Kyliga somrar kan växterna behöva skydd. Men käpparna är i vägen, så de får nöja sig med vindskydd, vilket också gör stor nytta.
7. Till våren – skörd av kompost. Rena trolleriet – varje vår är materialet nedbrutet till smul. Antingen sprider vi det som kompost eller så krattar vi ut allt till en högbädd som alla växter kommer att älska. Det blir en perfekt bädd för kål, purjo och andra näringsslukare. Nästa år gör vi limpan på en annan bädd.