Med lövmull mellan fingrarna

Den här lövmullen är tre år och färdig att användas, till exempel till planteringsjord där den ersätter torvmull.

Den som tvivlar på att lövmull kan ersätta torvmull borde kvista över till Roger Nyström i Arninge. När du kikat och känt på hans lövmull – totalt sju kubik - inser du att det är fullt möjligt.

För engelsmän är leaf mold , alltså lövmull, ett givet alternativ till torven. Man kan till och med köpa leaf mold i trädgårdshandeln.

Den som fick engelsmännen att upptäcka och uppskatta lövmull råkar för resten vara svenskan Margi Lennartsson, i många år ledande forskare vid Garden Organic i Coventry. Det var tre decennier sedan. Sedan dess är vi många som här hemma kämpar för att omvända svenskar. Men misslyckats kapitalt.

Ett fack för varje årgång lövmull . Det äldsta innehåller fyra år gammal lövmull.

Komposten i skogsbrynet

Jag har kommit till Rogers skogstorp i Arninge ett par mil norr om Stockholm i ett helt annat ärende än jord och odling. Så gissa hur lycklig jag blir när jag kliver ur bilen, och det första jag ser är en gigantisk lövmullskompost i skogsbrynet. Inom två sekunder är jag där och har fyllt händerna med fluffig lövmull. Den är helt enkelt ljuvlig. Mycket mörkare än torvmull, fuktig och med en frisk doft av jord och skog.

-Det har blivit som ett gift! utbrister Roger när han dyker upp vid lövkomposten i blå toppluva och orangea stövlar. Jag ser att han, med all rätt, är mycket stolt.

Roger är ingen nybörjare i odlingssammanhang. Han började odla som sexåring. I dag är han mannen bakom en älskad Facebookgrupp Trädgårdsinspiration för alla Under odlingssäsongen besöks hans trädgård av en strid ström trädgårdsfans. De kommer inte bara för att kika på välmående grönsaksbäddar och vackra blommor, utan också för att lära sig mer om jord, kompost och biokol.

Lövmullskomposten startade Roger för fyra år sedan. Efter ett helt arbetsliv i skogen bar det honom emot att använda torv i odlingen. De stora utsläppen av växthusgaser vid brytningen bekymrade honom liksom den förlust av biologisk mångfald som brytningen också medför.  

Tack vare lövmullen kan han tillverka egen jord (planteringsjord och såjord), en jord som är utan torvmull och utan resthalter av ogräsgiftet pyralid.

Roger har nyligen gått pension. Nu ägnar han sig åt trädgården alla dagar året om. Roligast är att skapa egen jord och egen gödsel.

Löv från villatomter

Lövkomposten är 16 kvm stor, byggd av lastpallar (Europapallar) och nät. Den har fem fack, ett för varje årgång. Årets fack är störst och högst. Det rymmer färska höstlöv. Där finns också ett fack för tvååriga löv, som bara är delvis nedbrutna. I det tredje facket har löven legat i tre år och förvandlats till färdig mull.

Den fyraåriga mullen är så nedbruten som löv kan bli. Den använder Roger till såjord. För att sänka pH-värdet något har han blandat lite spågspån och barr i den. Totalt har han sju kubik färdig lövmull.

- Det är ett resultat av att 400 säckar, berättar han.

Löven får han från ett trädgårdsföretag som hämtar höstlöv från villaträdgårdar. Om inte Roger tar sig an säckarna körs de till en återvinningscentral där löven oftast eldas upp. I årets lövhög ser jag en del eklöv. Fördröjer inte det nedbrytningen.

- Nja, de bryts ner lite långsammare, men det har ingen större betydelse om man har en blandning av löv. Även eklöv blir mull.     

Nedan följer en sammanfattning av hur Roger använder alla löv och all lövmull.

Eklöv förvandlas också till mull även om de är grövre än andra löv. Men blandade höstlöv, som i Rogers lövhögar, är alltid bäst.

Så använder Roger lövmull och löv

Höstlöv och lövmull är numera Rogers bästa resurs i odlingen. För varje år hittar han nya användningsområden. Här är de viktigaste.

TILL PLANTERINGSJORD Eftersom lövmullen är näringsfattig måste den kompletteras med en näringsrik kompost för att fungera som en planteringsjord. Roger blandar 50 procent lövmull med 50 procent fullständigt nedbruten kökskompost. Han har fyra isolerade kompostbehållare. Köksavfallet får han från ett äldreboende. I gengäld hjälper han dem med trädgården.

Lika ofta blandar han lövmullen med bokashijord. Den senare tillverkar han av bokashi , dvs köksavfall som fermenterats med hjälp av en bakteriemix (EM). Fermenteringen sker i en hink (han har alltid sex hinkar på gång) och är klar efter ett par veckor. Då tömmer han hinken i en behållare utomhus. Innehållet blandas med jord från sommarens krukodlingar eller annan jord. Behållaren (av lastpallar) är delvis nedgrävd och så här års täckt med lövsäckar för att nedbrytningen ska fortsätta under vintern. Bokashin är rik på mikroliv, vilket gör att nedbrytningen i jord rekordsnabbt.

Rogers planteringsjord är perfekt att odla t ex tomat och chili i. Men precis som vanliga planteringsjorden behövs ett tillskott av näring under högsommaren. Han använder hönsgödselvatten. Den gör han genom att lösa upp hönsgödsel - från egna höns - i vatten.   

Under lövsäckarna gömmer sig en halvt nedgrävd behållare. I den tömmer han sin bokashi (fermenterat köksavfall) och blandar med jord från sommarens krukodlingar eller annan jord. Till våren har allt förvandlats till en extremt näringsrik jord. .

TILL SÅJORD En perfekt såjord får han genom att blanda hälften sållad lövmull (från fack 4) med hälften jord från en varmbädd. Men det går också bra att blanda lövmullen med en bra trädgårdsjord.

Vid vintersådd av grönsaks- och blomsterplantor behöver han också lövmull. Han sår i genomskinliga godislådor från mataffären, förser dem med dräneringshål och bottnar dem 3 cm varmbänksjord eller annan fin trädgårdsjord. Ovanpå det lägger han 2-3 cm sållad och nedbruten lövmull. Ovanpå det sår han någon gång i januari. Det ger plantorna ett försprång när vårsolen värmer. Lådorna placeras utomhus på skyddad plats och med locken på. Tidigt på våren åker locken av och lådorna ställs i växthuset. Mer om det i hans facebookgrupp

SOM MARKTÄCKE Roger täcker odlingarna med 20–30 cm av höstens löv. Det hindrar tjälen att tränga djupt ner i jorden så att maskarna kan jobba. Det finns gott om käk till dem (löv). När Roger krattar bort löven inför vårsådden visar det sig att maskarna är på alerten. Det myllrar av dem även i ytskiktet av jorden. Under odlingssäsongen täckodlar han också med löv eller delvis nedbrutna löv, både på friland och i växthuset.

I juli månad sätter Roger julpotatisen, alltid av sorten Asterix . I september kapar han blasten och täcker odlingen med 30 cm löv och en presenning för att löven ska hålla sig torra. När vinterkylan tränger sig på lägger han några isolerande lövsäckar ovanpå odlingen. På julafton åker tomtemössan på och Roger går ut och skördar potatis. För min skull skördar han några potatisar redan till lucia. Det finns gott om dem och de är stora som ägg.

Fakta om kompostering av löv

1. Löv bryts ner av svampar. Därför går det mer långsamt och temperaturen blir inte så hög som vid kompostering av köksavfall, där bakterierna gör jobbet. År 3 är lövmullen fullständigt nedbruten. Enstaka pinnar och kottar kan sållas bort.

2. En lövkompost placeras på en skuggig plats. Behållaren ska släppa igenom luft och inte ha någon botten. En behållare av kompostgaller, nät eller varför inte lastpallar blir bra.  För nybörjaren är 1x1x1 m ett bra mått.  Bygger du en sådan varje år kan du också skörda lövmull varje år.

3. Att kompostera löv är det enklaste som finns. Du behöver inte göra mer än vänta. Vill du kan du förstås vända på lövhögen, då går det lite fortare. Men det är inte nödvändigt.

4. Lövmull är liksom torvmull näringsfattig men mineralrik. Jorden blir porös så att rötterna kan tränga sig ner till djupare lager. Den blir samtidigt mer lättarbetad och bättre på att hålla fukten. Till skillnad från torvmull skapar lövmull ett rikt mikroliv.

5. Tar lövkomposten för stor plats?  Snacka ihop dig med grannarna och anlägg en gemensam jättelövkompost. Varför inte låta något trädgårdsföretag bidra med några hundra säckar, det gör de gärna.